Patrik Granholm

Bytte matematik och fysik mot grekiska och latin

Att redan de gamla grekerna sade en massa kloka ord och sentenser har förmodligen inte undgått någon. Citat som har sitt ursprung i antiken sitter ofta väldigt bra och visar på att den som använder dem kan sin sak.

Patrik Granholm från Terjärv har gått ett steg längre. Han håller på med sin doktorsavhandling och ämnet är en rätt okänd författare som förmodligen levde på 200-talet.

- Det är faktiskt så att varken jag eller någon annan med säkerhet kan säga när han levde. För min doktorsavhandling är det ändå av sekundär betydelse eftersom min forskning gäller hans skrifter, säger Patrik på besök hemma i Terjärv.

Patrik Granholm började efter studenten och militärtjänstgöringen studera matematik och fysik vid Helsingfors Universitet för tolv år sedan. Redan efter ett år insåg han i alla fall att han ville byta till latin och grekiska.

- Det var egentligen en film som fick mig att tänka om, och en bok.

- Filmen, Döda poeters sällskap, berättar om en lärare som uppmuntrar sina studenter att välja sin egen väg, alltså tänka också på något annat än karriären. Den filmen gjorde mig på en gång intresserad av litteratur.

- Boken igen, som heter Skogsliv vid Walden, av Henry David Thoreau betonar betydelsen av de klassiska språken.

Helsingfors byttes mot Uppsala

Det blev alltså språk i stället för matematik och fysik och det blev Uppsala i stället för Helsingfors.

Och först blev det latin, ett språk som Patrik inte kunde överhuvudtaget från förr.

- Det var svårt, i synnerhet som latin inte finns som talspråk. Snabbt blev det sedan grekiska, alltså klassisk grekiska som är något helt annat än vad man pratar idag. Det handlar alltså i båda fallen om ”döda” språk som inte talas idag. Allt man skall lära sig måste alltså byggas på grammatiken, säger Patrik.

- Och den klassiska grekiskan är ett veritabelt grammatikens himmelrike, eller helvete, beroende på hur man ser på det hela. Hur som helst är det bara teori.

Starten på studierna i grekiska var också något att tala om. Den första lektionen inledde man med alfabetet och tio veckor senare gällde det att börja tyda Platon och Sokrates. Inledningen var så brutal att faktiskt hälften av de nya studenterna slutade efter lektion nummer ett. Så inte Patrik.

- Nej, jag fortsatte och idag är jag är anställd som doktorand av universitetet, och jag har haft stipendier för att finansiera mina studier och studieresor.

Tiden 800 f.Kr till 400 e.Kr

När man talar om klassisk grekiska handlar det om en tidsepok på drygt ettusen år. Den store Homeros levde någon gång på 700-800 talen före Kristus och epoken sträcker sig till 300-400 talen efter Kristi födelse.

De texter Patrik Granholm har till grund för sin forskning berättar om överklassens och framför allt hetärernas, alltså de prostituerades liv i det antika Grekland. Hans forskning baserar sig på berättelser som till en del kanske är fiktiva, men som säkert också innehåller en gnutta historisk sanning

Patrik Granholms doktorsavhandling handlar om en mindre känd författare, Alkiphron, som troligen levde omkring 200 efter Kristus, alltså för cirka 1800 år sedan.

Patrik forskar i brev som han skrivit, men det knepiga är att det inte finns några originaltexter bevarade. Istället finns det handskrivna avskrifter. Dessvärre kan ingen veta hur många gånger texterna skrivits av och framför allt vet man inte hur mycket de förvanskats och förändrats på vägen.

- Varje gång en antik text har skrivits ned på nytt har den nya skrivaren kunnat göra läs- eller skrivfel som med tiden kunnat förvanskas till helt andra ord. Avvikelserna är inte särskilt stora, men helt identiska med originaltexten är avskrifterna inte.

För att kunna utföra sin forskning har Patrik Granholm med hjälp av olika stipendier gjort flera resor i Europa. Han har varit i Florens, Paris, Rom och Wien för att titta på handskrifterna.

- Speciellt Rom var en stor upplevelse då jag besökte Vatikanbiblioteket.

Lyxprostituerade

I sin forskning undersöker Patrik Granholm en brevsamling som berättar om hur det antika Greklands prostituerade levde. Det handlar uttryckligen om den högre klassens glädjeflickor med sina sorger och glädjeämnen.

- Man skall komma ihåg att det är gräddan av samhället som lever livet och där har fruarna inte tillträde. I stället är det de prostituerade som förljuvar männens tillvaro, säger Patrik.

Alkiphrons texter är fiktiva men de innehåller enligt Patrik Granholm säkert en historisk sanning, åtminstone delvis. Hetärerna, alltså de prostituerade, berättar om sina kunder av vilka en del är veritabla snåljåpar, medan andra är mycket frikostiga. De berättar också om avundsjuka och fina fester och om glädje och sorg.

Licentiat i vår, doktor inom ett par år

Under våren har Patrik för avsikt att få sin licentiatexamen och då är han drygt halvvägs med doktorsavhandlingen som han hoppas ha klar till hösten 2007 eller våren 2008. Vad som händer sedan är ett öppet kapitel eftersom det inte finns något stort utbud på arbetsplatser för personer som specialiserat sig på klassisk grekiska.

- Man satsar ju inte på detta ämne för att man skall få en arbetsplats, skrattar Patrik.

- För min del gäller väl nog att fortsätta med databehandlingen som jag vid sidan om jobbat med redan länge. Jag har varit dator- och webbansvarig på institutionen i Uppsala och det är ett alternativ att fortsätta med något dylikt. Gärna skulle jag nog också göra en del översättningsarbeten och så vore det väldigt skojigt att lära sig modern grekiska också.

- Man får väl se, men ännu gäller Alkiphrons texter och i vår skall jag faktiskt till Aten för att jobba i Partenons skugga några veckor. Det är intressant att forska, men visst blir man lite trött på det ibland också.

Pergamenthandskrift från 1400-talet som förvaras i Vatikanbiblioteket i Rom. Philoumene till Kriton. Varför plågar du dig med mycket brevskrivande? Vad du behöver är femtio guldmynt och inte brev. Om du älskar mig, hit med pengarna! Om du älskar pengar, stick i väg! Farväl!

Intervju av Lalle Broberg publicerad i Österbottningen den 16 januari 2006.